Ja med vissa telefoner och med färre funktioner än vad vi kan erbjuda med Mifare brickor. Beroende på er applikation kan det vara fullt tillräckligt ändå. NFC som arbetar med samma frekvens som Mifare har också en aktiv (telefon) och passiv del (brickor etc.).
Om vi börjar med mobilen: Idag finns ingen standard hos telebolagen att överföra rättigheter till NFC delen i telefonen varvid vi inte kan ”programmera” dessa för access över telenätet. Tidiga NFC mobiler hade dynamiska serienummer (ändrar sig) och dessa kan således inte användas. Det finns andra begränsningar också, så tala med oss innan ni funderar vidare på att använda mobiltelefoner som access.
Passiva NFC brickor: Fungerar med samma förutsättningar som ovan.

Förutom dedikerade behörigheter så kan låsen kan programmeras för två olika applikationer av fritt val ”Fritt val S” och Fritt val A”. Uttrycket fritt val kommer av att gästen kan fritt välja ett skåp som är ledigt. Det innebär att den kod eller bricka som låst låset är den enda som kan låsa upp.
”S” innebär att låsen accepterar en godtycklig Mifare bricka.
”A” innebär att endast de brickor som är programmerade för ert system accepteras av era lås.

Till höger ser ni ett exempel på protokoll. Loggen registrerar de senaste 450 händelserna enligt principen FIFO (First In First Out) med tid, datum och ID. Även oauktoriserade försök och händelser så som ”glömt låsa” registreras.
Alla lås utom LS100 kan logga.

Gästen har en telefon som inte har fast serienummer. Låset måste öppnas med masterbrickan.

Det händer i början att gäster låser ett tomt lås för att ”paxa” det till dagen efter. Låsen (LS200, LS300, LS400) kan programmeras att låsa upp sig ex kl 22.00 varje dag. Återkommande gäster lär sig sen att det inte går att ”paxa” skåp.

”Fritt val S” som accepterar godtycklig Mifare bricka ger fördelen med låg administration men nackdelen att en Mifare/NTag kan låsa fler skåp samtidigt. ”Fritt val S” kan programmeras med programmeringsknappar enkelt. ”Fritt val A” accepterar endast de Mifare som lagts in i programvaran LockManager och ger därmed en högre investeringskostnad men har fördelen att en Mifarebricka endast kan låsa ett skåp i taget. Detta garanterar ett bra nyttjande av skåpen. ”Fritt val A” är bättre/enklare för en disiplinerad grupp användare samt på obemannade anläggningar där man kan tänka sig att tillåta exempelvis Busskort etc. som användaraccess.

Ja, om du använder Lock Manager som ingår i systempaketen Maxi så ger du ut en kopia/dubblett av den borttappade brickan. När kopian presenteras för låset är den gamla makulerad för det låset. Om du programmerar med systempaket i serien mini måste ni istället nollställa låset och lägga in de brickor som skall ha access på nytt.

Du har antagligen använt Master I. Master I gör låset obrukbart efter användande. Använd Master II så kommer det igång igen.

Gästen har endera låst ett skåp innan hen lämnade tillbaka brickan eller så har den presenterat brickan framför ett lås utan att vrida vredet. Brickan upplever ändå att den låst ett skåp. Ni måste då endera A: hitta låset som är markerat som låst på brickan eller B: Låsa upp brickan med LockManager eller C Kasta brickan. Om ni har ställt in låsen för automatisk öppning en viss tid så behöver ni inte göra något mer, men har ni inte det så behöver ni eventuellt låsa upp med Master för att inte skåpet skall vara låst.