LM6 använder Firebird som databashanterare och LM7 använder MS SQL. LM7 kan göra allt som LM6 kan med följande tillägg:

• Hantera lås i serien 500/600 (Bluetooth). Med dessa lås kommer andra och utökade möjligheter.
• Enklare koppling användare till lås
• Hantera fler applikationer.
• Bättre och mer detaljerad rättighetsstyrning för administratörernas lösenord.

Ja. Loggen registrerar de senaste 450 respektive 500 händelserna enligt principen FIFO (First In First Out) med tid, datum och Identitet. Även oauktoriserade försök och händelser så som ”glömt låsa” registreras. Alla lås utom LS101 kan ta ut logg. OBS! Med systemkort kan du få ut max 450 händelser. Med kommunikatorn kan du läsa ut 500 händelser i serien 200/300/400. För serien 500/600 får du max 450 händelser som kan låsas ut via Bluetooth.

Förutom dedikerade behörigheter så kan låsen kan programmeras för två olika applikationer av fritt val ”Fritt val S” och Fritt val A”. Uttrycket fritt val kommer av att gästen kan fritt välja ett skåp som är ledigt. Det innebär att den kod eller bricka som låst låset är den enda som kan låsa upp. ”S” innebär att låsen accepterar en godtycklig Mifare bricka. ”A” innebär att endast de brickor som är programmerade för ert system accepteras av era lås.

”Fritt val S” som accepterar godtycklig Mifare bricka ger fördelen med låg administration men nackdelen att en Mifare/NTag kan låsa fler skåp samtidigt. ”Fritt val S” kan programmeras med programmeringsknappar enkelt. ”Fritt val A” accepterar endast de Mifare som lagts in i programvaran LockManager och ger därmed en högre investeringskostnad men har fördelen att en Mifarebricka endast kan låsa ett skåp i taget. Detta garanterar ett bra nyttjande av skåpen. ”Fritt val S” är bättre/enklare för en disiplinerad grupp användare samt på obemannade anläggningar där man kan tänka sig att tillåta exempelvis Busskort etc. som användaraccess.

Ja, om du använder Lock Manager som ingår i systempaketen Maxi så ger du ut en kopia/dubblett av den borttappade brickan. När kopian presenteras för låset är den gamla makulerad för det låset. Om du programmerar med systempaket i serien mini måste ni istället nollställa låset och lägga in de brickor som skall ha access på nytt.

Mifare är chipet som innehåller informationen och kommunicerar mellan lås och "nyckeln". Kommunikationen kan ske på olika sått, endera med RFID (kort/taggar) eller NFC (telefonen).

Minnet i Mifare Classic kan beskrivas som celler där ni lägger information och det finns varianter med 16 eller 40 celler. En nyckel kan läggas i en cell eller uppta flera celler. Om flera applikationer skall samsa så har man det antalet att förhålla sig till. När man lägger information i cellen så lägger man även till en säkerhetsnyckel i det fall man vill skydda innehållet. Var och en som lägger in information kan då skydda sin egen applikation och i övrigt är kortet öppet att skriva på för andra om inte kortutgivare har valt att lägga säkerhetsnycklar i alla celler. Ett exempel på det är SL-kort där alla celler är låsta från utgivaren.

Mifare Desfire minne kan beskrivas som en stor yta (jmf. mobiltelefon) där man kan lägga in applikationer utan att precisera var de skall ligga. Första organisationen som ger ut kortet lägger en PICC-MasterKey (jmf mobiltelefon = Knapplås). För att man skall kunna lägga in sina "appar" behöver man veta PICC-Masterkey eller så får ni en "Application Masterkey av utfärdaren. Application Masterkey gör att ni tillåts lägga in en applikation utan kännedom om PICC-Masterkey. Med PICC-Masterkey "kan man härja fritt" och radera andras appar etc. så det är inte troligt att den tillhandahålls på befintliga kort men väl på nya om ni är första (eller enda) organisationen som skall använda kortet.

Desfire är säkrare och vilket oftast är enda anledningen till att välja Desfire som är dyrare. Brist på sektorer i Classic är sällan ett problem.

Ja med vissa telefoner och med färre funktioner än vad vi kan erbjuda med Mifare brickor. OBS from Android 8 har google gjort en förändring så att man inte kan använda NFC med våra lås. Vi får se vad som händer med kommande Android versioner. Beroende på er applikation kan nämnd begränsning av finktioner vara fullt tillräckligt. NFC som arbetar med samma frekvens som Mifare har också en aktiv (telefon) och passiv del (brickor etc.). Om vi börjar med mobilen: Idag finns ingen standard hos telebolagen att överföra rättigheter till NFC delen i telefonen varvid vi inte kan ”programmera” dessa för access över telenätet. Tidiga NFC mobiler hade dynamiska serienummer (ändrar sig) och dessa kan således inte användas. Det finns andra begränsningar också, så tala med oss innan ni funderar vidare på att använda mobiltelefoner som access. Passiva NFC brickor: Fungerar med samma förutsättningar som ovan.

Det händer i början att gäster låser ett tomt lås för att ”paxa” det till dagen efter. Låsen (LS200, LS300, LS400) kan programmeras att låsa upp sig ex kl 22.00 varje dag. Återkommande gäster lär sig sen att det inte går att ”paxa” skåp.